För precis ett år sedan var vi på väg hem från en check på förlossningen där vi fick veta att mitt vatten hade börjat gå och om inga värkar hade infunnit sig innan, skulle vi knacka på den 21:a juni kl 8 igen. Jag misstänkte att det hade börjat sippra mitt i bullbaket under prinsessbröllopet, men vågade inte tro att det kunde vara sant. Typ alla går ju över med första barnet så jag hade iskallt räknat med 17 dagar till...
Vi satt alltså i bilen på väg hem och jag inser att vi mest troligt är föräldrar inom 48 timmar! Sjuk känsla! Jag ringde en snyftandes, snörvlandes Annelie (Prins Daniel höll sitt tal...) och berättade nyheten och sedan var det dags att försöka ta det lugnt. Efter två timmar gav vi upp och gick och la oss.
Micke somnade omgående och var helt ovetande om att jag aldrig hann somna innan värkarna satte igång. när klockan var runt 5 på morgonen gick det inte längre och jag insåg att det var dags att väcka Micke och förklara att det var dags. Inte en helt lätt uppgift...
Fortsättning följer!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar